Barn och ungdomar är vårt gemensamma ansvar!  

Lära för Livet Stiftelsen arbetar för barn och ungdomar. Lära för Livet -lektionerna ger barnet kunskap om den egna kroppen och dess funktion på ett intressant och lättförståeligt sätt och lär barnet att baserat på denna kunskap göra bra hälsorelaterade val. Också stödjande av barnets självkänsla är en del av kursplanen.

Stiftelsen samarbetar bland annat med Finska befolkningsförbundet. Båda parterna strävar till att främja barns och ungdomars övergripande välbefinnande.

Befolkningsförbundets sakkunnigläkare Raisa Cacciatore har skrivit mycket om barns och ungdomars självkänsla och om att stöda densamma. För vår www-sida har Cacciatore skrivit en lista på tio punkter som varje vuxen kan utnyttja i sin egen uppfostran:

Vad är ansvarstagande vuxenhet? Stödjandet av barnets självkänsla är gärningar.

Barnpsykiater Raisa Cacciatore m.fl., Befolkningsförbundet, 2008

1. Tilltro till barnet

Genom att lyfta fram barnets färdigheter, godhet och framgång uppfostrar du tio gånger effektivare än genom att peka ut fel och tillkortakommanden. Vad som än händer är det din uppgift att berätta att vi nog klarar oss. Den vuxna ger aldrig upp, kräver inte att barnet ska klara sig själv eller ta på sig vuxnas ansvar. Ge ofta beröm då barnet handlar rätt eller uppför sig. Man ska inte hela tiden rätta till barnets uppförande. Den vuxnas förtroende rubbas inte fast barnet ibland testar det. En dag kommer barnet säkert att kunna handla rätt.

2. Var tillgänglig

Att vara närvarande i barnets vardag, det är livsskola som bäst. Utmaningar, svårigheter eller behovet att prata uppstår inte mellan klockan 18 – 19, utan ibland diskuteras saker hela natten och ibland måste man ställa in en hel arbetsdag för barnet. Man märker inte sår i självkänslan om man inte finns till och lyssnar. Erbjud ständig och orubblig närvaro så ofta som möjligt, sträva till att leva i en gemensam verklighet. Det viktigaste är inte att du alltid vet var barnet är, utan att barnet alltid har en trygg vuxen nära hands.

3. Möt barnet påriktigt

Gör interaktionen påtaglig. Lyssna, titta i ögonen, gör mötet glatt. Stöd barnets glädje och rädsla, oro och leende. Undervisa och instruera inte hela tiden, att helt enkelt dela vardagen och ge barnet plats är gynnsammare för utvecklingen. Berätta om dina känslor, ditt liv, dina drömmar – finns till också som en människa, inte enbart som en uppfostrare – men förlita dig inte på barnet. Stöd barnets egna funderingar och respektera barnets synpunkter och argument. Klappa på axeln, massera axlarna, ta barnet bredvid dig.

4. Stöd vid behov

Ett barn som gjort ett misstag, skadat sig eller har dåligt självförtroende behöver extra stöd. Det är bra också för andra barn i familjen att se att den som behöver det får hjälp, och då får andra vänta. Man får ändå inte begränsa barnets självständiga lärande genom att överdrivet dalta, tränga sig på eller klamra sig vid barnet. Att trösta för mycket kan stärka barnets negativa känslor. Barnet måste få möta utmaningar och uppleva känslan av framgång själv, utan hjälp från någon annan.

5. Finn glädje i vardagen

Året har 365 dagar. Alla kan inte, och skall inte, vara en fest. Även en simpel vardag kan vara fylld av glädje. Sluta vara nyttig för en stund och koncentrera dig på ett jobba på självkänslan, det är roligt! Spendera hela dagen i pyjamas med barnen och läs böcker tillsammans. Bygg ett snöslott tillsammans, gör en utflykt i skogen. Lek skrattleken, alla i familjen kan skratta åt sig själva. Skynda inte bort från vardagen, vardagssysslor skapar gemenskap och förtroende. Låt barnet känna sig som mammas ögonsten och pappas stolthet när barnet sysslar med sitt eller den unga begrundar livet. Barnet är unikt, världens bästa som sig själv. Barnet har rätt att uppleva sig vara bra precis som hon eller han är – hjälten i sitt eget liv.

6. Föregå som exempel

Var ett exempel på en självsäker människa. Det betyder att du förlåter sig själv för gamla misstag, finner glädje i livet och visar att du uppskattar den du är. Om du har kontroll över dina känslor, har självrespekt och tar hand om dina egna behov av vila och omsorg hjälper du barnet att behandla sig själv med respekt. Se till att såväl barnet som andra människor behandlar dig med respekt, på det sättet lär sig även barnet att se till detsamma. Lev som du lär, låt dig inte provoceras och ge dig inte in i en maktkamp, utan tro på dig själv – det kan man också ta lärdom av. Barn behandlar inte sig själva som du behandlar dem, utan som du behandlar dig själv.

7. Ha förståelse för individen

Egna och grannens barn är alla olika. Somliga är övertygande om att de är världens mittpunkt vad som än händer dem. Andra är osäkra och behöver bekräftelse konstant. Alla barn går igenom olika faser. Försök inte göra ditt barn till det genomsnittliga barnet eller något hon eller han inte är, utan ge barnet sådant föräldraskap och sådan vuxenhet som just hon eller han behöver. Acceptera temperamentskillnader och långsam, individuell och stegvis utveckling. Kom också ihåg att det är en bra sak att barnet vill någonting. Barnet har mål och anstränger sig för att uppnå dem. Låt barnet vilja, neka dem inte allting genast.

8. Var den vuxna

Barnet prövar den vuxna hela tiden. Ibland har man lust att slåss tillbaka och gräla med barnet om exempelvis färgen på julgranskulorna eller deras antal. Föräldraskap innebär hur som helst att vara den vuxna, och fastän barnet genom provokation ibland väcker ditt inre barn som stampar i golvet och vill få sin vilja igenom lönar det sig att vara den vuxna. Dekorering av julgranen är barnens grej, även om granen kanske inte ser ut som den gjorde när du var liten. Det är den vuxnas ansvar att ha kontroll över situationen också när ni tycker olika. Det lönar sig att låta barnet få rätt alltid då det är möjligt. Och beträffande julgranskulor har barnet alltid rätt.

9. Se till att du orkar

Kom ihåg att se till att du själv orkar. Barnets uppgift är inte att förse dig med ett lätt och harmoniskt liv, ens då när du själv har det svårt. Barn och unga lever i en livets berg- och dalbana. Vi går hand i hand med dem från en kris till nästa, men får också möjligheten att uppleva otroliga höjdpunkter. Barn visar sina känslor – även nöd, ilska och besvikelse. Dessa utmaningar påverkar också ditt ork. Hämta styrka där du upplever att du finner det och jobba på din självkänsla när du har möjlighet till det. Sök hjälp om vuxenheten skapar ångest.

Tro på dig själv, du är världens bästa förälder och vuxen för ditt barn. Skjut inte upp strävan till att bli bättre och att ändra tillvägagångssätt. Sök stöd från andra vuxna, släkt och vänner när du möter utmaningar. Gå på föräldramöte, läs en bra bok och studera saken. Be om råd och hjälp om du behöver det, och låt dig inte skrämmas av din egna osäkerhet eller förvirring. Ditt barns barndom och ungdom är den verklighet som barnet lever i just i den stunden. Du som förälder och vuxen skapar den grogrund som ditt barn behöver för att bygga en stark stomme för sin självkänsla som likt ett träd kan få täta grenar och en fin trädkrona. Med stöd från en vuxen vågar barnet sikta mot stjärnorna. Bara du kan göra din andel, gör det nu och gör det väl.

10. Handla nu

Källa: Miten tuen lapsen ja nuoren itsetuntoa? WSOY 2008. Cacciatore, Korteniemi-Poikela, Huovinen.